28.2.11

Jag har ledsnat på att vänta. Ärligt talat, jag är trött.

J'ai revu la pâleur de son teint, ses yeux agrandis par la maigreur, la couleur de ses cheveux, son écharpe rose, sous l'empilement de ses trois blousons j'ai imaginé un secret, un secret planté dans son coeur comme une épine, un secret qu'elle n'avait jamais dit à personne. J'ai eu envie d'être près d'elle. Avec elle. Dans mon lit j'ai regretté de ne pas lui avoir demandé son âge, ca me tracassait.
Elle avait l'air si jeune.

bye bye.

känslomässigt helvete, jag vet inte vad som får mig att bry mig. jag kanske börjar bli sjuk.
för vem skulle bry sig om våra hjärtan blir förstörda. ont i huvudet. jag vill veta vart kärlek finns.
och allt roligt börjar och slutar med att vi är nere och ute igen, men vad behöver vi egentligen?
jag vill ha någon att gå bredvid.
ont i magen.
på fredag kanske jag kan få biljetter till dansen, so I can shake you. jag ska inte tvinga dig.
jag är rädd att det handlar om a bout de souffle.
för jag vet att den här natten kommer döda mig. om jag inte får vara med dig.
det finns ingen poäng i att vara fri längre.
oj, nu hände plötsligt något annat inom mig, nu förändrades sinnesstämningen. det blev inte lika allvarligt längre, jag öppnade mitt dokument och det försvann.
hennes mobil är ljudlös, mitt hjärta känns ljudlöst.
I never really cry, I always lie.

27.2.11

you've got your love online, you think you're doing fine, but you're just plugged into the wall.

jag med, amanda.
fast inte helt, nej. men även om livet är förjävligt ibland, så kan vi ju lära nånting viktigt av varann.
känner som bakis hela tiden, vet inte vad jag ska göra, vet inte vad jag gör, ingenting alls.
konstigt, fel. ensamt, oklart.

men om du vill vara med mig. jag vet inte vad jag vill. bara vad jag vill lite grann.
och inte vad något menar. sova. inte mer, får inte. men det är vad du säger.
allt har förändrats, och ständigt går man mellan att vara glad och nästa sekund tänker man lite mer. och det är som det blir. och det vet man aldrig. precis som att ingenting är sig likt.

det var över så snabbt, för vi gjorde egentligen inte så mycket. var mycket själv, det blir som det är.
everybody's got a hold on hope. it's the last thing that's holding me.
det var längesedan jag såg scrubs. det skulle jag kunna titta på. vill ha sista april.
invitation to the last dance, then it's time to leave.
that's the price we pay.

har du inte hört det här förut. jo, det har du. vi vet, jag mår illa. borde inte ha gjort något.
sova.
jag känner mig så ensam. jag säger det rakt ut, jag bryr mig inte om vart eller för vilka. jag orkar bara inte hålla det inne.
äckligt.

inte så att man blir död, men något annat. man behöver något mer.
har det inte slagit dig någon gång. jo, det har det.
under alla förväntningar. jag vill inte, men gör det ändå.
let's quit.

26.2.11

It's a whole lot better when there's music.

a wave of selfawareness
insecurity follows, now i am lost
tired is the only word i now know
beginning to feel a sense of doubt
like i always do, before you change your style
always imaginairy friends
i could no longer wait for those selfdestructive games
guess it's just what to expect
now that silence is just common sense

and i know nothing could break my soul
although it feels like i'm doing my best
to change life and in the same time
life inside
stupid lies
it's like fire somewhere in my mind
i hope i won't find what is there
it would break the plot of what i always try
yes, you nevermind

it takes time to learn how to stand beside
you trust life when it becomes to feel
you damn your needs when there are no chances
heart hurts and burns much worse
what to trust when people die
changes are not meant to like
until it's obvious that you never tried
prepared for the next time...

24.2.11

You knew I was trouble from the start.

Det här fungerar ju inte alls. Det står still i mitt huvud och jag som ska skriva och skriva och bara skrivaskrivaskriva... Men hur ska det gå.
Man kan ju alltid pressa i sig lite mer choklad. Den är god när den är vit. Vill att den ska ta slut så att jag slutar äta. Det där som är så konstigt med mig hela tiden.
Post break-up sex, that helps you forget your ex. What can you expect from post break-up sex?
Dålig text, men härlig musik. Sådant fungerar ju faktiskt. Kan jag gömma min text i fina ord med dåligt innehåll, eller fint innehåll med dåligt språk?
Hur skulle du göra? Eller?
Nu går jag nog ut ett tag, utan att ha skrivit någonting varken här eller på uppsatsen. Åh, om tiden existerade någon gång. Men det gör den inte, tid finns inte.

23.2.11

Oh yes, I wanna know the name of the game.

I've seen you twice, in a short time
Only a week since we started
It seems to me, for every time
I'm getting more open-hearted

I was an impossible case
No one ever could reach me
But I think I can see in your face
There's a lot you can teach me
So I wanna know..

What's the name of the game?
Does it mean anything to you?
What's the name of the game?
Can you feel it the way I do?
Tell me please, 'cause I have to know
I'm a bashful child, beginning to grow

And you make me talk
And you make me feel
And you make me show
What I'm trying to conceal
If I trust in you, would you let me down?
Would you laugh at me, if I said I care for you?
Could you feel the same way too?
I wanna know..
the name of the game

Your smile, and the sound of your voice
And the way you see through me
Got a feeling, you give me no choice
But it means a lot to me
So I wanna know..

What's the name of the game?
(Your smile and the sound of your voice)
Does it mean anything to you?
(Got a feeling you give me no choice)
But it means a lot, what's the name of the game?
(Your smile and the sound of your voice)
Can you feel it the way I do?
Tell me please, 'cause I have to know
I'm a bashful child, beginning to grow

And you make me talk
And you make me feel
And you make me show
What I'm trying to conceal
If I trust in you, would you let me down?
Would you laugh at me, if I said I care for you?
Could you feel the same way too?
I wanna know..
Oh yes I wanna know..
The name of the game
(I was an impossible case)
Does it mean anything to you?
(But I think I can see in your face)
That it means a lot
What's the name of the game?
(Your smile and the sound of your voice)
Can you feel it the way I do?
(Got a feeling you give me no choice)
But it means a lot, what's the name of the game?
(I was an impossible case)
Does it mean anything to you?
(But I think I can see in your face)
That it means a lot
What's the name of the game?

21.2.11

Guilty.



Maybe I'm wrong dreaming of you,
dreaming the lonely night through.
If it's a crime then I'm guilty,
guilty of dreaming of you.

18.2.11

Öppna dina trötta ögon och släpp ut det!

I kväll skriver jag för att jag inte har någonting att säga, för att jag väntar på att Sara ska äta klart sin jävla middag som hon alltid äter såhär sent och för att jag inte orkar eller klarar av något annat, för att jag är rastlös. Det känns som att jag måste gå på toa hela tiden.
Skulle gått på Klubb Katushka på Kalmars nation i kväll, but all of my friends stood me up. Där är ett bra exempel på när det inte finns något bra att säga på svenska.
-13,7 grader.
Jag sitter med min norrländska tjocktröja. Har pratat med Julia i en evighet i kväll, det var trevligt.
Och jag är behövande av något seriöst, även fast jag vet att det inte är som det är om man pratar om andra. Jag vill se solen i mig.
Jag som förut trodde att det här aldrig skulle fungera, men nu har jag glömt det. Och det var det jag var rädd för. Jag har gjort massa dumt sedan dess. En massa bra också. Jag var ingen. Du var aprilhimlen. Som jag minns den.
Det är titeln jag vill åt.

11/100 åtminstone. Och några därtill.

1 Pride and Prejudice - Jane Austen

2 The Lord of the Rings - JRR Tolkien

3 Jane Eyre - Charlotte Bronte

4 Harry Potter series - JK Rowling

5 To Kill a Mockingbird - Harper Lee

6 The Bible

7 Wuthering Heights - Emily Bronte

8 Nineteen Eighty Four - George Orwell

9 His Dark Materials - Philip Pullman

10 Great Expectations - Charles Dickens

11 Little Women - Louisa M Alcott

12 Tess of the D’Urbervilles - Thomas Hardy

13 Catch 22 - Joseph Heller

14 Complete Works of Shakespeare

15 Rebecca - Daphne Du Maurier

16 The Hobbit - JRR Tolkien

17 Birdsong - Sebastian Faulk

18 Catcher in the Rye - JD Salinger

19 The Time Traveler’s Wife - Audrey Niffenegger

20 Middlemarch - George Eliot

21 Gone With The Wind - Margaret Mitchel

22 The Great Gatsby - F Scott Fitzgerald

24 War and Peace - Leo Tolstoy

25 The Hitch Hiker’s Guide to the Galaxy - Douglas Adams

27 Crime and Punishment - Fyodor Dostoyevsky

28 Grapes of Wrath - John Steinbeck

29 Alice in Wonderland - Lewis Carroll

30 The Wind in the Willows - Kenneth Grahame

31 Anna Karenina - Leo Tolstoy

32 David Copperfield - Charles Dickens

33 Chronicles of Narnia - CS Lewis

34 Emma -Jane Austen

35 Persuasion - Jane Austen

36 The Lion, The Witch and the Wardrobe - CS Lewis

37 The Kite Runner - Khaled Hosseini

38 Captain Corelli’s Mandolin - Louis De Bernieres

39 Memoirs of a Geisha - Arthur Golden

40 Winnie the Pooh - A.A. Milne

41 Animal Farm - George Orwell

42 The Da Vinci Code - Dan Brown

43 One Hundred Years of Solitude - Gabriel Garcia Marquez -

44 A Prayer for Owen Meaney - John Irving

45 The Woman in White - Wilkie Collins

46 Anne of Green Gables - LM Montgomery

47 Far From The Madding Crowd - Thomas Hardy

48 The Handmaid’s Tale - Margaret Atwood

49 Lord of the Flies - William Golding

50 Atonement - Ian McEwan

51 Life of Pi - Yann Martel

52 Dune - Frank Herbert

53 Cold Comfort Farm - Stella Gibbons

54 Sense and Sensibility - Jane Austen

55 A Suitable Boy - Vikram Seth

56 The Shadow of the Wind - Carlos Ruiz Zafon

57 A Tale Of Two Cities - Charles Dickens

58 Brave New World - Aldous Huxley

59 The Curious Incident of the Dog in the Night-time - Mark Haddon

60 Love In The Time Of Cholera - Gabriel Garcia Marquez

61 Of Mice and Men - John Steinbeck

62 Lolita - Vladimir Nabokov

63 The Secret History - Donna Tartt

64 The Lovely Bones - Alice Sebold

65 Count of Monte Cristo - Alexandre Dumas

66 On The Road - Jack Kerouac

67 Jude the Obscure - Thomas Hardy

68 Bridget Jones’s Diary - Helen Fielding

69 Midnight’s Children - Salman Rushdie

70 Moby Dick - Herman Melville

71 Oliver Twist - Charles Dickens
(läraren läste den högt i alla fall)
72 Dracula - Bram Stoker

73 The Secret Garden - Frances Hodgson Burnett

74 Notes From A Small Island - Bill Bryson

75 Ulysses - James Joyce

76 The Inferno - Dante

77 Swallows and Amazons - Arthur Ransome

78 Germinal - Emile Zola

79 Vanity Fair - William Makepeace Thackeray

80 Possession - AS Byatt 

81 A Christmas Carol - Charles Dickens

82 Cloud Atlas - David Mitchell

83 The Color Purple - Alice Walker

84 The Remains of the Day - Kazuo Ishiguro

85 Madame Bovary - Gustave Flaubert

86 A Fine Balance - Rohinton Mistry

87 Charlotte’s Web - E.B. White

88 The Five People You Meet In Heaven - Mitch Albom

89 Adventures of Sherlock Holmes - Sir Arthur Conan Doyle

90 The Faraway Tree Collection - Enid Blyton

91 Heart of Darkness - Joseph Conrad

92 The Little Prince - Antoine De Saint-Exupery

93 The Wasp Factory - Iain Banks

94 Watership Down - Richard Adams -

95 A Confederacy of Dunces - John Kennedy Toole

96 A Town Like Alice - Nevil Shute

97 The Three Musketeers - Alexandre Dumas

98 Hamlet - William Shakespeare

99 Charlie and the Chocolate Factory - Roald Dahl

100 Les Miserables - Victor Hugo

15.2.11

För jag tror när vi går genom tiden att allt det bästa inte hänt än.

Blitt sparkad runt några gånger, som en del måste bli för att fatta vad som betyder nåt,
och vem som går att lita på.

Snart på väg till Skåne. Om några dagar. Ha. Det låter konstigt att säga Skåne, det känns som att det är något helt annat än Lund. Jag är så besviken på SMIL, Samhällsvetenskapligt Miljövetarprogram, eftersom man bara kan bli utredare eller planerare inom företag eller något i den stilen. Utbildningen verkar ju så rolig. Den är tre år. Men å andra sidan är den ju i Göteborg, och jag vill helst plugga i Lund, jag med. Väntar på att Julia kan prata med mig. Hon har pratat med mamma hela kvällen även fast hon sa att hon skulle ringa mig. Och så ringer jag henne, men självklart är det upptaget. Jag visste redan då att det var mamma hon pratade med. Jag fattade.
Jag har försökt skicka efter ett nytt mecenat-kort, men jag vet inte om det kommer att ta slut samma datum ändå... Hoppas inte, hoppas jag också får till i september.
Nu lyssnar jag på Overlocking, Julias första riktiga låt. Förut var den sammansatt med en annan, nu är (var) de två olika. Det känns ibland som att andra tänker igenom så länge och noggrant när de skriver låtar, det gör nästan aldrig jag. Betyder det att mina låtar inte är lika bra på det sättet? Varför funderar jag inte mer på dem? Men jag funderar så mycket annars, och det resulterar i musik. Ibland. Ibland är det många olika tankar, och till och med tankeperioder, som resulterar i en låt, eller till och med flera på en gång. Sådant kan vara bra. Trodde aldrig jag skulle kunna klara av att skriva om det jag tänker på. Men nu är jag nöjd. Bara justering.
I morgon är det bokcirkelmöte på Ofvandahls, första för i vår. Vi har läst Bonjour Tristesse, jag läste ut den i går. På svenska heter den Ett moln på min himmel. Min fot.

Jag får ut en massa just nu som en undanflykt från engelska och matte. Öppna dina trötta ögon och släpp ut det.
Men sluta prata någon gång då, jag vill ju prata. Jag har ju en massa glad information om mitt liv, jag längtar efter helgen så att jag än en gång får känna. Borde plugga mer, men det går inte när jag väntar. Väntar på att få berätta för Julia.
Äntligen! Men sluta nu då, sluta, lägg på och svara mig, kom igen, var inte så mesig nu inte. Men hallå, har de inte kommit längre än till: "Ja men fråga ifall ni ska fika i helgen då? Det kan du väl göra?" Det hade väl kunnat bestämmas för två timmar sedan!!
Sch.

Come on baby, light my fire.

Sköna tisdag. En vecka kvar och it is ON. Vilken rejäl jävla stalker jag har varit, men innerst inne är det alla.
Men om man spelar ett solo, eller ja, en melodislinga i alla fall, så länge; Hur håller man koll på när man ska börja sjunga igen? Hur håller de andra koll?
Jag känner samma sak som innan höstlovet. Eller inte egentligen. Men vi har matteprov på samma sorts torsdag, jag är spänd förväntansfull och nervös inför annat, åker på tisdag.

The time to hesitate is through
No time to wallow in the mire
Try now we can only lose
And our love becomes a funeral pyre
Come on baby, light my fire
Come on baby, light my fire

Och det snöar ute. Ändå skiner solen. Blåser det ner från taket? Nej, det ser inte ut så. Men det känns ovanligt, det känns inte som att det skulle kunna vara så fast regn på sommaren. Det är klart att det finns solregn, men. Det är inte på samma sätt. Ingenting är på samma sätt.
Jag kan skriva samtidigt som jag tittar ut genom fönstret, jag känner var tangenterna är ändå, utan att titta. 

The youth is starting to change
Are you starting to change?
Are you?
Together

Jag älskar min fascination då jag känner att jag förändras, och blir någon annan. Att jag tar ett nytt steg, förstår du. Och att jag känner att det passar mig. Att det känns bra. Men jag glömmer snabbt bort att jag inte kan vara säker på någonting. Jag hoppas.


Tumblr_lgkgotmm8e1qe9swxo1_500_large
http://weheartit.com/entry/7131606
Jag tänker på kärlek igen.

14.2.11

I've gotta take my time, I wanna feel alive.

Hade en sådan härligt mysig kväll hemma hos Cecilija i går. Pratade om saker som gjorde mig glad och tittade på Sherlock, herregud vad kommer nu att hända. Dum var jag däremot på hemvägen vilket gjorde mig illamående när jag kom hem. Tack och lov känner jag inget nu.
Idag stannar jag hemma för att plugga, därför sitter jag här, eller?
Lonely Galaxy har äntligen hamnat på Spotify. Däremot tycker jag att det är tråkigt att låten Time inte finns där än, men åtminstone Nutts.
Åh, jag spelade den där låten för mamma i går kväll, som jag skrev i somras. För första gången fick den mig att gråta medan jag sjöng den, till och med henne.
Matematik i köksautomatik.
I kväll blir en ny härligt mysig kväll, därför måste jag ha en lite mer tråkdag idag, så att jag hinner med allt. Det hade känts lättare om jag inte hade smutsigt hår, men det är som det är. Jag hoppas det piper snart, annars gör jag det till min uppgift. Om jag får.
Ja, och tacka för senast. Det kan man ju alltid göra.
Battery is low, where's my charger.

12.2.11

Jag känner våren i mig.

Le temps est bon, le ciel est bleu
J'ai deux amis qui sont aussi mes amoreux.
Le temps est bon, le ciel est bleu
Nous n'avons rien à faire, rien que d'être heureux.

Fin dag fint väder fin klänning.
Duscha, plugga, cykla, springa, som att sedan komma hem.
Jag är osmart, jag har förändrats tror jag. Alla har iPhone och röker. Varför har inte jag?
Vi dör bara en gång.
Jag önskar jag hade låten på min iPod, som till och med den är gammal. Men jag vill inte vara en av dem tror jag... Nej, vi säger så.
Julia ringer, jag svarar, men det är försent. Jag ringer men hennes mobil är upptagen.
Om en och en halv vecka åker jag till henne och vi dansar och pluggar och myser. Älskade.
Jag försöker få mer volym i håret, ändå ligger det platt. Jag ska borsta igenom det, så kanske det hjälper. Jag ska i och för sig ändå sätta upp det. Ja. Jag älskar min nya tandborste.
Måste ta ut mina linser i natt för jag har inte gjort det på två typ tre dygn. I morgon ska jag se sista avsnittet av Sherlock med Cecilija. Jag har stora förväntningar.
Jag vill se Amelie från Montmartre i kväll. Jag vill åka till Paris i sommar, nästan i stället för way out west.

10.2.11

Les amours imaginaires

När jag känner såhär ska jag bara gå och lägga mig. Men hoppet består. För alltid. Och vem säger att det är något bra när det ändå kommer att dö? När man vet.
Sverige, Sverige... Dessa tider låter det kallt. Mer nysnö. 2 decimeter. Men det är annat också. Som samhälleliga händelseförlopp.
Fick jag spela om partiet, fick jag chansen en gång till, fick jag vrida tillbaks tiden, om de gav mig en ny giv...
Ibland verkar det så uppenbart. Ibland så säkert...
I kväll struntade jag i allt. Det har blivit mycket så den här veckan. Bara vilar mig. Försöker men inser att det är lönlöst. Det finns ingen styrka. Vintervila...
I kväll skrev jag en ny text.

när vi är livrädda att någon ska döma oss
då är vi tysta och säger ingenting
vi behöver inte undra,
vi räknar ändå med att få som vi vill

när går andan ur halsen?
för död är något vi redan har känt
plötsligt skriker någon, men vem blir rädd?
vi tröstar oss själva med att det aldrig någonsin hänt

Då är ensamhet ett ord som inte finns. Och jag längtar tills jag får uppleva det igen. Men jag är inte klar med texten. Det är bara en början.. Alltihop. Men bara om min älskade väntar. Jag undrar vem det är. Och jag är så nyfiken. Undrar om det finns någon alls. Inte någon som alltid missförstår mig. Sakta slå...
110 dagar 10 timmar 8 minuter 10 sekunder.
Så långt är det kvar till Studenten. Det kommer...
Snart måste musiken tystas ned. Snart sover vi. Försvinner bort för ett tag. Om man hoppas. Som dom dragit lott...
Uppgivenhet är vad detta handlar om, ifall någon undrar. Nej, jag vet.
Jag klarade inte ens av att gå iväg idag. För långt, för kallt, för snöigt, för ensamt. För ovisst.
Dom kommer från fabriken. Som om det vore någon tröst alls.
Ingen kommer undan. Ingen vet här hur man slipper ifrån.
Som om dom inte vet om vad dom tar och vad dom ger.
Ja, det är ju Thåströms röst jag behöver... Det är hans röst. Den där perfekta.
Bonjour Tristesse i vacker miljö är vart jag ska försöka hamna i kväll innan jag släcker ned.

8.2.11

Late at night we remember stuff.

Varje gång jag går är jag säker, varje gång tiden går är jag osäker. Även om jag innerst inne vet.
Allt jag gör gör mig osäker just nu. Det känns som att jag inte har fått svar på evigheter. Känns som att jag behöver lugn musik. Var finns den perfekta musiken? Jo, jag är inne i en sådan där period då jag tröttnar på all musik som jag annars lyssnar på. Mjuka kläder.
Everything occurs to me. That everything is not safe. Why is it the same word? Maybe I should go on with Bonjour Tristesse tonight so that I could move into my mind. Even out from it, whatever. And now, when I'm listening to The Scientist, I slightly remember that night with the break up. What were we even thinking about? How come you studied that day? How could you? Everything is so weird. Now when I'm alone. Before, everything came so naturally. Or, no, not really. That's why we failed. I'd bet you watched the Superbowl last night with your suit up-friend. How American it all sounds. But you're not. I just have to aske me those questions. It's not that I'm still in love, absolutely not. It feels weird just saying it. No, I'm just curious. It's hard to get. How are you? What are you doing? Do you have time to read now? Do you think it was worth it? Is it harder now, now that you're alone? People are hard to understand. Mostly you. Mostly me. But I'm fine. Think it's so great now that I'm alone. I need it, even though it's complicated. But nothing was ever real.
Don't even understand why I talk about this shit, it just happened, obviously. Psychological matters.
Hello, moon. It's time to leave-

6.2.11


Solen tillbaka, likaså vinden.
Inte för att jag gjorde något idag, men jag bestämde mig ändå för att duscha, raka benen, klä upp mig och sminka mig. Utan några som helst planer alls.
Visserligen skulle jag ju läsa klart Treasure Island idag, och jag har sprungit ifrån. Spelat musik, fäst tilbaka gitarrbandet så att jag kunde stå. För mig själv.
Jag vill äta munkar.
Jag har längtat efter den här kvällen i flera dagar. Solsidan och Sherlock. Dessutom är jag själv. Hade i och för sig gärna umgåtts med någon kompis eller så. Totally avslappnad.
Kapitel 16 av 34.
Det jobbiga är att jag läser på datorn, jag insåg att jag inte kommer att hinna läsa den på engelska tills i morgon, så jag läser från wikisource. Där står allt.
Leila bakar är inte roligt när man är hungrig. Men jag hade helst haft vanilj ändå. Fast nej, när hon hade blåbär i själva degen var det ju en helt annan sak. Huuungrrriggg.
Åh glasyr och choklad... Donuts...
Men det märks att jag ätit fika på sistone, fått mer dubbelhaka. My God, sluta tjata om såna där fånerier.
Le temps est bon, le ciel est bleu
J'ai deux amis qui sont aussi mes amoureux
Le temps est bon, le ciel est bleu
nous n'avons rien à faire que d'être hereux.

5.2.11

Not knowing where your future lies. And all prepared to conqur life.

Åh, jag är trött på ensamma lördagskvällar men annars saknar jag dem ibland. Jag är trött på musiken, ensam. Den kan däremot vara underbar tillsammans.
Läser Treasure Island på svenska på internet, inte för att det heller är speciellt lätt. Linserna i för länge som vanligt, det brukar vara så. Men jag har gett Ida medel i öronen och gett henne godis och tömt kattlådan och sådär. Men hon har blivit väldigt annorlunda. Sedan hon blivit könsmogen. Stackars liten. Stackars mig.
Jag ska öppna balkongdörren för att komma ut. Åh nej, det går ju inte. Ida får ju inte springa ut dit. Jag känner mig instängd i min lägenhet på grund av min egen katt. Herregud.
Jag åt en god semla för mig själv i kväll. Eller nja, inte helt ensam. Tittade ju på Vänner. Då är man inte ensam.
Så jag tänker inte som det. Jag tänker för mycket och inte alls just nu. Att jag tänker för mycket är snarare ett uttalande för att göra andra beredda. För ögonblicket tänker jag inte mer än annars. Det är bara för att de ska veta.
Sometimes you're lucky, sometimes you're not. Det har jag verkligen känt de senaste veckorna. Och jag har även varit osäker på vad som har varit tur och vad som inte har varit det. Tiden får berätta för mig någon gång.
Things have always been strange, so don't get me wrong when I don't dress up to fit your heartbeat.
But in the end, I think I'm gonna have to dance. And that's not what you are.
Jag fortsätter i morgon.

1.2.11

Lampan skiner mot kameran och jag önskar det var solen.

I morgon ska jag äntligen gå ut till det efterlängtade Palermo. Som jag har längtat ihjäl mig, jag älskar det stället.
Ingenting annat spelar någon roll. Inte om det går enligt planerna.
Vi hade inga plåster så jag fick ta ett tåplåster på knät. Jag funderar på att sjukanmäla mig i morgon. Även om jag tänkte gå till mötet angående bokcirkeln med Artis Amici. Sista terminen, score.
Jag försöker ju plugga rättskunskap, men det är inte så lätt. Vi har bara kastats in i det känns det som. Vi har läst det i tre veckor och har redan prov på tre kapitel. Det känns inget bra.
Så jag antar att jag kör lite eskapism, lite träning, och lite fest. Ja just det, på fredag ska jag till Orange och gå på Hype igen, som senast jag var där.
Men i slutändan känns det meningslöst. Hur ska vi kunna ta oss framåt när det aldrig var menat från början?
Och jag känner verkligen något. Men det är så olika. Jag vet inte för vad.

Now the sun is in the West
Little kids go home to take their rest
And the couples in the park
Are holdin' hands and waitin' for the dark
And the sun is in the West


Now the sun has disappeared
All is darkness, anger, pain and fear
Twisted, sightless wrecks of men
Go groping on their knees and cry in pain
And the sun has disappeared.

not the same

I go where there's no direction
I'm lost 'cause I come home everyday
What if tears could stop to hurt me
But the walls are getting closer

Oh, all those complications
Give me grades for nothing that matters
Are we saved or are we superior?
What was the huge mistake this time?

I walk beside it everyday
just realize you're not even far away
I ask myself what it takes
to be just like those
who claims it's just the same

Oh, all those complications
Give me grades for nothing that matters
Are we saved or are we superior?
What was the huge mistake this time?