Ni kan skada mig hur mycket som helst, men ni ger mig en chans att göra det själv.

Jag känner att jag helt plöstligt har hamnat i en hemsk situation som jag befann mig i förut, som att jag var så trött på allt och att ingenting hände att det bara var samma rutiner varje dag och nu är jag trött på att det alltid blir nya komplikationer på jobbet som att jag får ta mer ansvar över det än cheferna och att jag aldrig vet när jag kommer att sluta för att jag får jobba övertid varje dag. Jag måste härifrån. Precis som då. Men nu har jag inte så många arbetspass kvar, tack tack och så försvinner jag iväg för att totalt komma att förändras för jag måste se till att göra det nu. Åtta arbetspass kvar. Jag har aldrig försökt mig på.
Händer det på ett urartat sätt så vet ni inte alls vart jag är men jag kommer tillbaka. Vänta bara öh.

Tala om för det (hjärtat) att oron för att lida är värre än själva lidandet.

och när alla dagar blir likadana
beror det på
att man har slutat att se
de goda saker
som händer i ens liv
varje gång
solen
går
över
himlen.

MEN

tillsammans med flickan
med det stora svarta håret
skulle dagarna
aldrig bli varandra lika.

och när du vill
någonting
verkar hela
universum
för att du
ska få din önskan
uppfylld.