30.7.11

Ni kan skada mig hur mycket som helst, men ni ger mig en chans att göra det själv.

Jag känner att jag helt plöstligt har hamnat i en hemsk situation som jag befann mig i förut, som att jag var så trött på allt och att ingenting hände att det bara var samma rutiner varje dag och nu är jag trött på att det alltid blir nya komplikationer på jobbet som att jag får ta mer ansvar över det än cheferna och att jag aldrig vet när jag kommer att sluta för att jag får jobba övertid varje dag. Jag måste härifrån. Precis som då. Men nu har jag inte så många arbetspass kvar, tack tack och så försvinner jag iväg för att totalt komma att förändras för jag måste se till att göra det nu. Åtta arbetspass kvar. Jag har aldrig försökt mig på.
Händer det på ett urartat sätt så vet ni inte alls vart jag är men jag kommer tillbaka. Vänta bara öh.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar