Kvällsföreläsning.

Även om det tog emot att gå på föreläsningen efter tentan idag så var det ändå väldigt intressant. Föreläsaren Don Kulick pratade om olika fältarbeten han hade gjort, särskilt om det i Papau Nya Guinea. Landet är ungefär lika stort som Sverige, har 3 miljoner innevånare och talar 1000 olika språk.
Språket som talades av byborna som han studerade hade aldrig blivit dokumenterat och vid tiden som han besökte dem talade 85 personer språket. År 2009 när han återvände talade 42 personer språket. Han var intresserad utav språk som höll på att dö ut. De flesta idag talar nationalspråket i Papua Nya Guinea, vilket är ett kreolspråk, ett blandspråk, som kom till genom att flera män under kolonialiseringen med tvång fördes till plantagen och arbetade där. Tillsammans talade de massor av olika språk, som de, för att kunna kommunicera med varandra, bildade ett gemensamt språk av, och som nu är nationalspråket.
Människorna där är katoliker, och de var misstänksamma mot Don när han kom dit och berättade för dem att han ville studera dem. Dessutom var han ju vit. Det enda som skulle få dem att förstå vad han gjorde där hos dem, var att de kom till insikt med att han var en av deras egna som hade dött och nu återvänt som en annan människa. Enligt byborna blir man vit när man dör. Det var den enda förklaringen till varför han ville vara hos dem. Och det tror de än idag.
Förr blev byborna så fascinerade av den vita människans tillgångar; flygplanen, plåttaken, maskinerna. De ville också ha detta. När missionärerna (katolikerna) kom till dem lurade de i dem att de skulle få detta om de anförtrodde sig åt den kristna lärna och Gud. Därför gav de upp tron på sina egna gudar och började istället tro på Gud, och väntade på att få allt som den vita människan har. Men det kom aldrig.
De är fortfarande katoliker. De tror att man blir vit när man dör. De tror att himlen är Rom, där katolikerna kom ifrån. De tror att man tar sig till himlen med flyget. Det värsta är, att kolonialiseringen förstörde deras stolthet. År 2009, när Don återvände, hade de kommit till insikt med vart helvetet låg någonstans. Det var såklart deras egen by. De levde i helvetet. De förkastade sig själva och deras kultur. De känner ingen som helst stolthet över deras samhälle eller de liv de lever. Och det är på grund av vad kolonialiseringen och missionärerna gjorde.

Socialantropologi fascinerar mig. Och antropologi är allt. Det finns ingenting som man kan säga inte är antropologi. Man kan studera allt antropologiskt.
Det är därför det intresserar alla. Och fascinerar mig.