Kanske att vår växt i fönsterbrädet i köket kommer att växa och bli stor kring dess blompinne. Jag får uppfattningen att jag själv växer kring ett slags blompinne som gör att jag successivt växer på höjden men knappast utan det stödet. Jag tror mitt sökande är sökandet efter det stödet.
Jag fick en värkande kropp efter joggingturen, men jag myste ner mig i soffan med varm choklad och "Så mycket bättre". I kväll ska jag äta fin middag framför "Bonde söker fru". Ja, det är ibland så jag planerar min vardag. Däremot glömmer jag inte bort att ägna mig åt "Filosofiska rummet" (detta avsnitt angående antropocentrism; människans benägenhet att sätta sig själv i centrum framför andra arter) och läsning som gör att jag hamnar i en annan tid och i en annan värld. Nu är det dags för potatisklyftorna att ställas in i ugnen. Om en kvart skall jag sätta på tv:n för "Halvåtta hos mig". Jag har även sett sista avsnittet på näst sista säsongen av "Desperate Housewives" idag. Bara för att för mig själv inse hur stor roll media har i mitt liv i detta livets ögonblick.
Kommer inte på fråga att prata om något annat verkar det som. Jag blir sugen på kaffe och en saftig bulle.
Basilikan växer och växer, än. Det berör oss alla att se något växa. Och vilken smärta när vi står still.
Roligt att så många ljud låter samtidigt. Radion, datorn, ugnen, oljan, potatisen, dörren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar