Ingen verkar medveten om att allt som sagts hittills är av noll och intet värde, just för att vi är djur som lyder under den kalla determinism som styr allt levande.

Först kommer odödligheten, sedan livlösheten vid dödens tunnel, sedan läran om att om man lär sig att dö så lär man sig att leva, till slut. Efter det följer att en liten flicka önskar begå självmord med stil, men inte förrän hon har tuttat eld på familjens 400 kvadratmeters våning i något högfärdigt lägenhetshus i Paris. Med en portvakt som har en katt döpt efter Leo Tolstoj.
Det är vad dagarna i allt lugn har fyllts med, och jag planerade att fylla dem med ännu mer mening.
Morgonen inleddes med ett besked från min föreläsare i filosofi om att min tentamen hade godkänts och att uppsatsen tilldelades betyget VG. Sedan vändes världen upp och ner. Sökandet efter jobb slog tillbaka i magen, sådär som jag drömmer mardrömmar om ibland (att jag tappar andan och det kittlas på samma gång. Vänta nu - hade jag inte liknande återkommande mardrömmar som liten..?). Sedan skulle jag återkomma om ett par veckor-en månad och höra om de äldre behövde mer umgänge då istället. Nu fanns det inget till övers. Det tycks mig som att de äldre här verkar vara lyckligare här än där jag kommer ifrån.Vad de hade skattat sig lyckliga.
Det kan förhålla sig så ibland, att när det verkligen gäller verkliga ting och sådant, att du bygger upp livet. Jag lutar mig mot dig som om du vore en mur av sten. Då spelar det ingen märkvärdig roll att du kan tyckas vara hård, det passar sig istället alldeles utmärkt. Varje gång  fylls jag av en varm lättnad och jag ser klart igen. Åtminstone är det så det känns för tillfället. Det är det enda svaret och den enda möjligheten just i det ögonblicket.
När jag nu har läst En vampyrs bekännelse, Tisdagarna med Morrie och påbörjat men läst halva Igelkottens elegans så har jag hamnat i en speciell atmosfär. Inte nog med att Igelkottens elegans tar upp all världens kultur och litteratur, så att jag förstår precis vad det handlar om. Alltifrån Anna Karenina till Darth Vader. Fascinationen över hur det hela har knutits ihop är påtaglig när jag läser allt detta.
Och läsningen ger mig mersmak denna gång, det händer då och då. Så jag vill läsa Norwegian Wood, Hundraåringen som gick ut genom fönstret och försvann, Min Kamp II. Kanske att jag därtill skulle passa på att läsa mer av Anne Rice eller varför inte läsa Da Vinci koden? Den såg jag ju som film i somras. Litet tokigt kanske, men jag tror att historien har mer att ge. Det finns ju ändå efterföljare.
Det är trevligt det där med att läsa när man slipper hundratals sidor av kurslitteratur.
Mörkret har fallit men jag reste mig igen.