Kommer aldrig ihåg hur något verkligen var. Jag undrar vad det är som spelar roll just nu och vad som spelar roll i framtiden och vad som spelar mest roll; det som verkligen var då eller vad det nu har blivit till genom att man tänker tillbaka på det utifrån detta nu. Det kommer aldrig att sluta.
Let me go, please, let me fall asleep. Let me sleep 'til I wake up beside you.
It all seems perfect
But there are moments when I feel nothing at all
Same as always
Now it's repeating itself all over again
Night after night
you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know
I don't know, I don't know
När något finns som inte går att erkänna för sig själv så går det inte att nämna eller skriva om heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar