Du lade dig på rälsen, du var så trött.

Kommer aldrig ihåg hur något verkligen var. Jag undrar vad det är som spelar roll just nu och vad som spelar roll i framtiden och vad som spelar mest roll; det som verkligen var då eller vad det nu har blivit till genom att man tänker tillbaka på det utifrån detta nu. Det kommer aldrig att sluta.
Let me go, please, let me fall asleep. Let me sleep 'til I wake up beside you.

It all seems perfect
But there are moments when I feel nothing at all
Same as always
Now it's repeating itself all over again

Night after night
you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know
I don't know, I don't know

När något finns som inte går att erkänna för sig själv så går det inte att nämna eller skriva om heller.

Jag har aldrig glömt vem jag var, jag har bara låtit det sova.

Det kanske inte ska handla om dig, det kanske är därför som jag inte kommer på exakt vad jag vill ha. Himlen som vi rör oss under har blivit tråkig och kanske stör dess växlingar båda oss för mycket. Tänk om den faller pladask till slut. Tänk om den förbiser det som vi har, kvar. Spelar det någon roll vad vi beslutar? Vad jag beslutar. När kärnan börjar vicka och kännas lös, vart börjar man leta någonstans då? Vad är det då exakt som jag vill ha?
Du flinar och jag låter det va.
Det är exakt vad du vill ha.
Den prisvärda vägen härifrån.

En landsväg vid en åker där blommorna växer längs hennes vader och kjolen som klistrar sig mot framsidan av låren men fladdrar som den vill baktill. Det hon aldrig ser. Men hon vet.

Do you hear the people sing, lost in the valley of the night? It is the music of a people who are climbing to the light.

Jag tipsar om 

- "Mrs. Dalloway" 
om du känner något för London och dess invånares tankar under 1920-talet.
- "Den vita tigern" 
om du känner något för kastsystemet och dess mobiliserings grymma villkor.
- "Svärdet och spiran"
om du vill lära dig att förstå det mystiska, brutala och vackra med medeltiden.
- "Den tomma stolen"
om du vill förstå och lära dig om vuxna, barn, ungdomar, äldre, politik och socialarbetare.
- "Igelkottens elegans"
om du vill lära dig hur du kan leta efter de små sakerna som gör din tillvaro mindre komplicerad.
- "Tisdagarna med Morrie"
om du vill läsa om livet och döden och hur det kanske kommer att kännas när du vet att du ska dö.
 - "Le Petit Prince"
om du vill lära dig franska på ett trevligt sätt och belönas för det.

Jag vill vara spirituell, intellektuell och ha en gnistrande personlighet.

Jag har väl ändå inte ont i halsen på riktigt väl. Jag vill ha det lite som du, men jag har ändå mitt eget sätt. Jag får väl dricka te då. Jag ville slicka ut det sista av chokladen som fanns kvar i pappret. Men inte idag. Jag ska nog göra bäst i att ta en promenad. Det blir bara så svårt när jag inte vet vart jag vill gå och när jag inte vet vad jag vill lyssna på. Jag vill gå långt när jag går ut på promenader men allt går så långsamt då. Jag vill ta en timmes promenad. Men vägarna hinner bli tråkiga eller så tar de ändå bara slut. Jag har glömt att ta min allergimedicin kom jag på nu för tredje gången idag. Jag vet inte om det passar sig att ta honung i teet om det smakar mint från början. Det är godare med pepparmint i alla fall. Det smakar ingenting. Det kan vara gammalt och att det är därför. Jag hade lika bra bara kunnat värma vatten och dricka känns det som. Nu åkte honungen i med en gång. 
Om jag lyssnar på Into the Wild soundtrack och Adele så kanske det blir en lagom promenad. Jag kan gå det stora varvet över åkrarna och sedan kanske där alla blomträd växer. Jag kan inte fatta att klockan bara är kring mitt på dan, känns lika långt som om det hade kunnat vara kväll nu. Det var bara för att jag gick upp klockan kvart över sex i morse. 
Jag kan dricka mitt te, sedan ska jag diska koppen och lunchen. Fast innan det ska jag ta min medicin så att det hinner börja verka. Solen ställer upp för världen idag med, men mest känns den bara som en synvilla eftersom det ändå verkar blåsa. 
Nu är det tid för allt som jag har pratat om hittills.

Du och jag kan slåss om en plats i solen.

Jag behöver sitta länge med något och sjunka ner i dess djup i ett slags mani men utan att det är skadligt. Det känns ändå redan rätt kallt. Om fönstren inte gnuggas nu så kan vi lika gärna ge upp. Någonstans ovan trädets vita blommor. Det är skrämmande när jag hamnar någonstans utan att förstå dess öde innan. Någonstans förstår jag men sinnet är envist men påverkas starkare ändå för att det är den svagare. Nya och nygamla ting får inte slå mig för hårt. Det leder alltid till någonting oigenkännligt. Ibland försöker jag bara rädda mitt eget skinn och hoppas på att vara en rolig och intressant människa istället. Utan att ha förstått eller tänkt på det så har jag tappat djupet i andras ögon. Eller snarare har jag blivit en som döljer. Ignorance is a bless. Tänk om jag kunde baka någonting, det hade jag egentligen velat. Det är så typiskt att det alltid är något hemma som saknas, mest för att jag brukar vilja göra något speciellt, eller med choklad i eller något sådant. Annars ligger det bara och skräpar, ungefär. Men nästa vecka ska jag baka min födelsedagstårta, hurra. Den ska bli ett mäster-/konstverk. Bakverk.
Det gör ingenting, kära lilla jag.
Nu rycktes mattan bort under mina fötter och jag lyckades ändå stå kvar. Det kallar jag någonting.
The distance that keeps you from knowing the truth.
Att skriva är så underbart. Jag är precis som vemsomhelst och jag framstår som någon jag egentligen inte är. Det behövs för en sådan som jag.
Baby, we were born for fun, or maybe to sleep in the sun.
Jublet känns så ljuvligt och overkligt när det kommer någonstans inifrån och utan att man var beredd på det.
Baby, we were born to run.

Anywhere you go, let me go too.

Say you'll love me every waking moment
Turn my head with talk of summer time
Say you need me with you now and always
Promise me that all you say is true
That's all I ask of you

Så kommer vårregnet och gör marken mörk och våt. Se dig omkring och låt dig längta efter grönska och dofter som försvinner ur ditt minne varje gång det tas i från dig. Spola bort det ångande vattnet och låt dropparna rensas ur insidan. Stormen infiltrerar sig alltid någonstans där accelerationen styr som aldrig någon tidigare har skådat. Sekvensens ögonblick då ögonen inte längre tror dig. Säven som jag inte tänkte på förrän nu. Som jag inte fick glömma bort. Säg mig, hur kunde jag?
Stråla såsom du gjorde förr och låt inte det förflutna spela någon annan roll än att det tar dig framåt.

Feels like I've been indoors for a century now, I'm dying to see sunlight and when it shows we desolved in it, like I used to do as a child. If I dare, I'll go out in the forest, and look for it there. I put myself on fire if I find a spark.

Jag hade ingen lust med Into the Wild. Precis som jag trodde. Fast kanske skapade jag föreställningen redan när tvivlet föddes.
Jag börjar bli trött igen. Jag har ätit för mycket igen. Det är inte ens gott, åh.
Och ställer jag inte in det sliskiga i skafferiet snart igen så kommer jag bara att fortsätta. 
Ibland måste jag ändå tillåta mig att följa min vilja, det materiella och synliga och ytliga får inte spela någon roll för mig då. Det är acceptabelt och meningen.
För några år sedan hade det ändå varit annorlunda och jag är glad att jag är annorlunda nu och att jag var annorlunda då.
Jag får väl bara komma till en slutpunkt och försätta mig själv i den situation som komma skall. Jag har inget alls i medvetandet som säger mig vad det är. Det är fullt lugnt. Kommer inte på det.
Om det inte räcker nu så slutar jag.

Who could possibly save, save us from madness? Love is the common name. Again we depend on the one to blame.

somewhere I die
somewhere in my mind
I thought I found a prayer
it was killed by someone I knew
we laughed together
as I wept away the shame
could have been anyone
for all I know
I recall your name
every time I fall

Tom, get your plane right on time. I know that you've been eager to fly now.

Tänk när det inte går att inse att man inte förverkligar sig själv. Eller ännu värre, när man inte längre bryr sig så mycket och väntar på att det kommer åter.
Kärlek är bra, för den kan man slänga bort men en dag få tillbaka. Men den är aldrig samma sak.
Kontakter överallt sammanlänkar mig i tillvaron när jag inte riktigt vet vart jag ska fastna. Men nu har jag ganska bra koll, enligt mig själv. Det är en bra tid. Men utan våren så ser jag inte svalorna lika bra.
Hur jag än letar och försöker dra fram något så verkar jag inte komma någon vart. Ibland tror jag att jag har gjort det och lever lyckligare, men så inser jag helt plötsligt att det kanske bara var en illusion. Eller något annat.
Mozart, hur levde och gjorde du?
Det som är själva utgångspunkten i problemet är att det är vanligt förekommande att människor glömmer bort att vara det den specifika individens lycka och glädje är. Det är den jag är. Jag får en hastig återblick till Mustafa som säger "Glöm inte vem du är". Men ibland är det inte så att man glömmer sina egna lyckoämnen, man bara känner att de inte får plats eller passar in. Det är förskräckligt, verkligen. Lär dig leva bättre.
Jag vill spela Comptine d'un autre été på ett bra och spektakulärt piano, en flygel. Och lära mig förstå rytmen, det låter aldrig rätt när jag kommer till den där delen i stycket. Jag förstår inte vad det är som händer. Ibland inbillar jag mig att jag börjar närma mig den rätta takten på ett piano som är bättre än mitt eget. Tangenterna är så sega och det är ostämt, egentligen. Om allting ibland kunde vara lättare. Fast det vill jag inte med allt. 

Sur l'autre rive j'attendrai
Des années durant
Avec l'espoir de revoir un jour
Ton éternel visage d'enfant
Dont les étranges yeux argentés
Trahissent l'âge et la sagesse.
Navigue longuement par-delà la brume
Pour regagner les abords de Pays Lumineux
Abandonnant les malheurs des vies passées
Les sourires timides et douloureux
Sur l'autre rive je t'attendrai