Genom hålet i mitt hjärta kommer räddningen till slut

Ett hundra döda dagar
De väntade mig så snabbt
En gång när drömmen var större än äran
Och jorden jag gick på var under attack

Livet dröjde för vad det var värt
Och tröttheten band mig
Hela jag var anmärkningsvärd

Trots det var jag benägen
Att lämna allt som varit ditt
Och i sista stund beslöt jag mig
För en vända i solen
Ett snedsteg i vår värld
Där allt var konfliktfritt

En kväll som förlät mig
Förlät mig för allt
För allt jag glömt bort
För allt som betytt nåt
För allt som jag stått
För allt jag förrått

Och du stod där
Som en brusten själ
Orden tätnade
Blev ditt vapen
Blev din sköld
Du förlorade ditt sinne
Någonstans där ingen längre är

Och du skrek för allt du var värd
För en värld som passerat
Kunde sagt allt vad du vill
Om allt som var fel med det här

Men slagen riktades åt fel håll
Glöm allt som spelat nån roll
Du kommer aldrig hit igen
Och jag börjar aldrig om på noll