Dom där jag kommer ifrån.

Det känns bara som ett tag sedan, så jag väljer bara nu. Och det har allt känts okej, för jag vet vad jag ska göra i morgon. Jag vet att jag ser fram emot allt i morgon. Jag hoppas att jag ser rätt. Vi drömmer om något i alla fall.
Jag har skjutit på mitt pluggande, så det började i kväll kl. 21.00-ish. Jag har inte sett en sekund på Melodifestivalen, vet inte ens varför jag nämner det. Vill väl vara en tönt och försäkra det.
Jag har suttit framför min dator och lyssnat till och tittat på intervjun med Håkan Hellström på svt gomorron, som sändes för ett tag sedan. Jag missade det då. Det var bra. Jag kan ibland titta på honom och fundera och fundera: Vem vore jag utan honom? Han är så mycket av mig, så mycket av min bakgrund, min chans att växa och upp. Han är så onormalt onormal, det finns ingen jag har träffat. Men jag känner honom inte, jag ska inte låta som en groupie. Nej. Men det är något, något magiskt över honom. Vem annars skriver sådant? Vem?
Så ärlig, så ödmjuk. Så.
Längtar tills att min affisch sitter någonstans i säkerhet, där den inte går sönder eller förstörs. Jag låg i sängen i eftermiddags och pratade med min syster i telefon. Och jag tittade upp i taket och tänkte att det vore fint att ha affischen där uppe. Så att man kan ligga i sängen och titta upp. Och tänka på vad man vill, som kanske rör hans musik, som kanske rör något annat. Men kanske någonting där i alla fall.
April come she will.
Fina syster, jag älskar vårt liv. Det känns som att jag ser dig ibland på gatorna nere i Lund. Inne i mig själv, så föreställer jag mig. Så som jag kanske föreställer mig allt annat. För hur ska du och jag veta, Julia. Men du finns hos mig varje dag, vi pratar varje dag på något sätt i alla fall. Det var inte ens så när du var hemma. Minns du våra dagar. Jag minns saker som i perioder. Sagan om Ringen-perioden. Jag hatar att gå Natur-perioden. Dans-perioden. Sommar-perioden. Vinter-perioden. Fyrisån-perioden. Hälsingland-perioden. Lund-perioden. London-perioden. Musik-perioden. Kärleks-perioden. Natt-perioden. Cykel-perioden. Vänskaps-perioden.
Och vet du varför jag minns allt i perioder? Jo, för att du och jag associerar så mycket, särskilt jag. Där ser du.
Jag längtar efter att vi ses igen så att jag kan hålla om dig när vi sover.